Deanu gieldda ovdagoddi evttoha gielddastivrii gieldit čáhceskohtervuodjima Deanučázádagas, go das ii leat makkárge ulbmil earret somávuođa dihtii johtilit vuodjit.
Deanu gieldda ovdagoddi evttoha gielddastivrii gieldit čáhceskohtervuodjima Deanučázádagas, go das ii leat makkárge ulbmil earret somávuođa dihtii johtilit vuodjit.
Kárášjoga gielda ja Deanu árvvoštallet gieldit čáhceskohter vuodjima Deanučázádagas ollásit.
Duorastaga meannudii Deanu gieldda ovdagoddi čáhceskohternjuolggadusaid Deanučázádahkii.
– Ráđđealmmái evttoha Deanu gielddastivrra gieldit buot čáhceskohtervuodjima Deanučázádagas Deanu gielddas, go dat sáhttá dagahit ahte šaddá hirbmat stuorra leaktu go vudjet čázádagas, rigeara, muosehuhttit guolásteddjiid ja olbmuid geat gálašit, ja sáhttá maid muosehuhttit luossagođđama. Mii ballat maid ahte eará guovlluid olbmot sáhttet buktit čáhceskohtera man jetvuogádahkii leat darvánan guolit main leat gyrodactilus salaris parasihtta ja njoammudit olles čázádaga. Mii ballat ahte čáhceskohter vuodjin bilida Deanučázádaga beaggima našunála luossajohkan oalát, čilge Deanu gieldda sátnejođiheaddji Frank Ingilæ ja muitala ášši meannuduvvo gielddastivrras, cuoŋománu njealját beaivvi.
Ávžžuha eará gielddaid čuovvulit
Deanu gieldda sátnejođiheaddji Frank Ingilæ muitala sii digaštalle čáhceskohterášši vuđolaččat.
– Šattai veaháš eahpesihkkarvuohta go Norges Vannscooterforbund (Norgga cáhcoskohterlihttu) lei čujuhan ahte Havne- ja Farvannsloven (Hámman ja mearrajohtolatláhkii) gusto Deanučázádahkii. Muhto sii han leat doarvái vuđolaččat lohkan departemeantta bagadallama. Ovdagoddi soabai ahte gielddas lea dušše váldi mearridit gieldda ovddas, iige Kárášjoga gieldda ovddas. Doaivvun Kárášjoga gielda čuovvula Deanu gieldda dás, lohká sátnejođiheaddji Ingilæ.
Vuorkágovva: Inga Marie Guttorm
Vejolaš ahte gildet Suoma bealde
Ingilæ muitala ahte Suoma bealde lea lohpi čáhceskohteriin vuodjit, muhto son čoahkkinastii Norgga-Suoma rádjačázádaga kommišuvnnain, doppe lohke ahte Suomas lea regiuvnnalaš stáhta, seamma go fylkkamánni, mii mearrida.
– Nu mo áddejin sin, de sáhttá Ohcejoga gielda gieldit čáhceskohtervuodjima ja dan čuovvula dalle regiuvnnalaš stáhta. Nu mo áddejin Ohcejoga politihkkáriid, de eai lean nu mielas diktit čáhceskohteriiguin vuodjit Suoma beale Deanučázádagas.
Kárášjogas meannudit miessemánus
Kárášjoga gieldda ráđđeaddi Nils Aslak Boine muitala Kárášjoga gielddastivra meannuda čáhceskohter ášši easka miessemánu ovccát beaivvi.
– Dál leat gieđahallan daid gulaskuddancealkámušaid mat leat boahtán. Kárášjohka ja Deatnu ovttasbarget ráhkadit oktasaš čáhceskohter njuolggadusevttohusa Deanučázádahkii Norgga bealde. Deanu gielda meannuda dan politihkalaččat ja dat manná gielddastivrii, muhto mis ii boađe dat ovdalgo boahtte mánus váldolávdegoddái, ovdalgo manná ovdagoddái ja galgá easkka gielddastivrras miessemánu ovccát beaivvi meannuduvvot, čilge Nils Aslak Boine.
Gielddabáhpáriin
Deanu ráđđealmmái lea evttohan mearrádussii:
Ulbmil njuolggadusain lea servodatlaččat muddet mohtorjohtolaga čázádagain, suddjen dihtii luonddubirrasa, eastadit riidduid árbevirolaš guolástemiin ja olgostallamiin ja geahpedit riska ahte njoammu čázi mielde juoidá Deanu ja Kárášjoga gieldda čázádagaide.
Njuolggadus galgá gustot buot čázádagaide gos lea rabas čáhci.
Čázádat lea buot rabas jogat, ádjagat ja jávrrit.
Johkafanas lea árbevirolaš fanas mii lea geavahuvvon Deanu čázádagas don doloža rájes.
Galgá leat gielddus geavahit vuojána mas lea čáhcejetaggregáhta čázádagain dán guovtti gielddas, dát guoská maid muohtaskohteriidda go vudjet rabas čázádagain.
Spiehkastat lea čáhcejet-aggregat mii darvvihuvvo fatnasiidda seamma láhkai go johkamohtor johkafatnasis.
Ii leat vejolaš ohcat sierra lobi.
Njuolggadus fámuiduvvá dalán go lea mearriduvvon.